En matmissbrukares kamp

Åhh! Jag är rädd för så himla mycket! Man kan egentligen säga att jag är lite smått rädd mest hela tiden!

Men när det gäller min kropp så är jag riktigt rädd för att åldras. Det är hemskt att tänka att från 21 års ålder så bryts kroppen bara ner. Förstå att mina bästa dagar redan har varit och vad gjorde jag då?! Kände mig osäker och otrygg i mig själv! Nu när jag är såhär pass överviktig är inte mitt ansikte vackert alls! Det är bara runt och... fult. Jag är rädd för att jag inte kommer att bli av med allt fett i ansiktet och jag är speciellt rädd för min dubbelhaka!! Usch va jag inte vill ha kvar den! Sen är jag rädd för att min mage aldrig ska bli någelunda platt. Mina armar är ju superstora nu och tänk om dom aldrig blir någelunda fasta heller, tänk om det alltid kommer att hänga och flänga en massa fett på underarmarna?! Och när det gäller hela kroppen så är jag så jävla rädd för att kanske skaffa barn! Jag är drottningen av bristningar och jag vill inte förstöra min kropp ännu mer! Det är ju redan kaos som det är!!

Ja, det var ett litet kapitel i boken om mina rädslor.