Dag 3 - Ätstörningsmottagningen

Dagen är inte slut ännu men än så länge har det gått bra. Jag har t.om. fått komma iväg och träna! Tack för det! Sedan måste jag berätta det mest sjuka! Denna vecka har jag bara undvikit att äta godis och andra godsaker. Däremot har jag ätit mat, stora portioner till och från samt inte någon speciellt nyttig mat. Men! Sedan i måndags har jag gått ner 2.2 kg! Ursäkta men vad händer?! Jag förstår ingenting, jag har väl aldrig fått såhär bra resultat och då har jag som sagt knappt gjort någonting!
 
Dag 3 - Ätstörningsmottagningen
För den som läst min blogg förut så kanske ni kommer ihåg att jag haft kontakt med ätstörningsmottagningen två gånger under mitt liv. Båda gångerna för hetsätning och överätning. Jag tycker det är helt fantastiskt att det finns hjälp att få men första gången fick jag ingen vidare bra samtalskontakt och kanske var jag själv inte heller mogen.
 
Den senaste gången blev en långvarig kontakt och jag måste tacka min vän T för att jag kom till Ätstörningsmottagningen igen. Det var hon som kontaktade den av oro för mig och de kontaktade i sin tur mig och sedan var jag igång i samtal igen. Men min nya samtalskontakt gick vi igenom allt mellan himmel och jord. Hon pressade mig aldrig med "nu är det snart dags att sluta". Det var däremot en oro som fanns hos mig. Jag tänkte att jag får 8 samtal och sen ska jag vara friskt men icke. Hon lugnade mig och vi fortsatte och fortsatte. Tills slut kom jag faktiskt till en punkt när jag kände mig lite klar. Det var visserligen under graviditeten när jag kände mig stark att stå emot all form av "missbruk" men ändå, jag kände att det var dags att sluta. Jag var orolig för att det inte skulle ha skett någon förändring men när vi gick igenom och klassade mina nuvarande problem visade de sig att jag sänkt min uppskattning av mina problem rejält på deras skala. Det visade sig även att mitt främsta mål när jag började kontakten var att sluta med hetsätningarna och där och då var det verkligen något jag slutat med! Det gjorde mig varm i hela kroppen. Jag hade kommit någonstans! Idag är jag fortfarande väldigt stolt över att jag inte har den form av hetsätning som jag hade då. Jag kunde ta mig till fyra butiker på en dag för att få tag i allt gott jag ville ha och sen satt jag bara och tröck i mig så mycket jag kunde i soffan. Idag kan jag absolut köpa godis och äta men inte på samma sätt! Sanningen är väl att jag fått ett litet barn som gör att jag inte kan uppföra mig som förr. Jag kan inte bara sticka iväg och få tag i det jag "behöver". Istället har det övergått till att jag kan köpa godis och småäta under dagen. Och visst nej, det är inte bra men det är en förändring och framförallt en förbättring från mitt tidigare beteende.
 
Jag har fått hjälp med att ändra mitt tankesätt. Hur svårt det än är så är livet inte svart eller vitt. Jag vet det även fast jag återfaller i tankar om den där magiska måndagen då mitt liv en gång för alla ska förändras. I små små steg har jag förändrat mig och kan göra kloka val. Varje måltid är en ny chans att göra ett gott val. Visst faller jag tillbaka i att ha totala svulldagar men världen går inte under för det! Den kvinnan som jag träffade då finns med mig på min axel och viskar saker i mitt öra och jag är så glad att gjort detta!
 
Jag känner att den här texten är väldigt färgad av att det just nu går bra för mig. Men skulle allt vara tillräckligt bra skulle jag inte ha behovet av att sätta igång och skriva igen. Men jag låter den här texten vara positiv. Mörka dagar kommer att komma och då kan jag dela med mig av det.  
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Sanna

Tycker att du ska vara väldigt stolt över den resan du gjort. Och verkligen ta vara och njuta av de stunder som går bra. Är så lätt att vi klankar ner på oss själva och bara ser det vi gör fel eller det vi kunde gjort bättre. Men då glömmer vi alla de stunder och de val då vi faktiskt gjort bra. Kanske inte alltid de bästa valen men för det inte heller de sämsta.
Så var stolt och glad för de framsteg du gjort och njut över hur du mår idag.
Önskar dig en underbar fortsatt helg och vecka.
Kramar Sanna

Svar: Tack så mycket! Det var kloka ord som jag ska ta till mig! Hoppas du har en bra helg och får en fin vecka!! Kram
Joline

2015-02-07 @ 20:27:00
URL: http://sannaovervikt.wordpress.com/
Postat av: Selma

Vilken resa du har gjort och gör! Känner igen mig i matfesten, eller godisätarhetsen. Har varit med om det, men fick nog för några år sen och har sen dess börjat äta bättre och motionera och har totalt gått ner nästan 50 kg. Det tog några år. Kämpa på och så klart det kommer bakslag, i massor, men man lär sig klara av dem också!

2015-02-07 @ 22:05:16
URL: http://www.detfixarsigkanske.blogg.se
Postat av: Viveca Jansson

Vad härligt att det går bra för dig! Det är ju de här stunderna som man kan se tillbaka på när det är motigt och mörkt. Att du har lyckats undvika sötsaker denna veckan är ju skitbra! Var stolt över dig själv.

Svar: Tack! Jag är stolt och faktiskt överraskad över att det varit så lätt!
Joline

2015-02-07 @ 22:12:19
URL: http://aceviv.blogg.se/
Postat av: Therese

Vilka framsteg du har gjort! Vilken tur att du fick en samtalskontakt som du fungerade bra med. Att få hjälp med tankesättet är nog nyckeln till att kunna ändra sitt beteende, vi har ju inte problem för att vi inte vet hur vi ska göra. Härligt att det går bra nu. Håll fast i känslan så att du kan plocka fram den tillsammans med motivationen de dagar det inte känns lika lätt.

2015-02-07 @ 23:54:34
URL: http://minendie.wordpress.com
Postat av: Rundamamman

Vad skönt att höra att du kommit en bit på vägen! Ibland känns det verkligen hopplöst, jag tror inte jag klickade riktigt med min kontakt men hade inte modet att säga det, kände mig också pressad av tidsschemat, att det var upplagt på runt 10 gånger och som du skriver, sen skulle det vara bra. Men jag märker av en stor förändring och mina riktigt sjuka hetsätningssessioner är borta även om perioder av överätning dyker upp ibland (dock äter jag mindre mängd så det är väl något slags framsteg). Heja dig!

Svar: Va bra att du kommit en bit på vägen på egen hand! Det är starkt!
Joline

2015-02-09 @ 09:25:46
URL: http://rundamamman.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0