En matmissbrukares kamp

I tisdags hade de gått sex veckor. Resultatet på både min och min tränares våg sa - 0,3 kg. Det var väl ingen katastrof men till och med när jag satt hos min tränare tänkte jag på att stanna på vägen hem och köpa godis. Jag hade hoppats att jag skulle ta mig en svullkväll och sen ta mig ur det direkt men så blev det inte. Jag har varit låg och de sista dagarna har det spårat ur totalt! Men! Jag har bestämt mig! Imorgon ska jag upp på banan igen. Så vad säger min PT då? Inte mycket för jag har "gått under jorden" och inte lagt upp något på instagram. Det var ju inte dealen och det är väl det som gjort att jag spårat ur så totalt!

 

Nu har jag förbrett mig mentalt. Jag känner mig redo igen. Men varför spårade jag ur då? Det kan ha flera orsaker. jag har känt mig grymt stressade både på jobbet och privat och mitt vanliga sätt att hantera det har ju varit att äta. Sedan kom jag väl till en punkt när jag inte orkade längre, jag har väl inte fått det resultat som jag önskar och jag orkade väl inte vara "fröken duktig" längre.

 

Så hur säker är jag på att jag kommer att lyckas imorgon? Jag vet inte.... jag hoppas och ber... och så ska jag väl kämpa också.

 

Detta serverade jag mig själv ikväll. Ni kanske känner igen den där "sista måltiden" innan det "nya livet" börjar.

 

Vilken glädje när jag upptäckte att jag kan ha den här blusen! Jag köpte den för typ ett halvår sen och då var den för liten. Jag tänkte såklart "jag ska ändå inte vara såhär stor". Och se! Plötsligt händer det! Tidigare blev det glipor mellan knapparna över brösten men inte längre! Det händer grejer alltå!!

 

 

 

 

 

Hur som helst tycker hon att jag ska sätta igång och själv känner jag mig väldigt fokuserad på min viktnedgång. Hennes argument var dock att det inte var något hinder för jag har väl aldrig varit så smal som jag var när jag var gravid! Och det är faktiskt sant.... men! Det är inte säkert att jag mår lika bra den här gången och man vet aldrig vad som händer! Jag vet också att det inte är säkert att man blir gravid exakt när man vill men tänk om jag blir det! Tänk om vi börjar nu och lyckas direkt! Jag vill gärna vänta litegrann men tänk om det inte fungerar då? Det känns som en oförskämd tanke då jag vet att vissa omkring mig kämpar och inte lyckas men jag måste utgå ifrån mig själv. Min känsla säger åt mig att vänta någon månad innan vi börjar försöka iaf.

 

Och ja, en graviditet behöver inte vara ett hinder... eller? Som jag sa till min kille, ett barn kan ha både lång produktionstid och leveranstid, haha ;) 

 

 

Äntligen släppte det! Igår fick jag resultat! - 1,2 kg på min våg och - 1,8 kg på vågen hos min PT.

 

Det känns bra i kropp och själ! Jag är sannerligen på G!!! Så vad har varit annorlunda den här veckan då? Jo en hel del faktiskt. Jag inte gjort några snedsteg alls! De tidigare veckorna har det alltid varit någonting, middag ute med mamma, en kväll i Stockholm, en helg i Örebro, brunch hos en vän och fika hemma. Jag har även fått till en del motion i form av yoga, spinning och två promenader.

 

Jag behöver verkligen minimera snedstegen och hålla i en rimlig motionsmängd för att fortsätta på den här positiva banan! Nu närmar jag mig 100 strecket och det vore såååå underbart att komma under det! Jag vill aldrig mer se tresiffrigt!!

 

Men jag får inte bli för hård mot mig själv för då kommer jag att tappa suget! Jag ska välja mina tillfällen att äta något onyttigt med stor omsorg!

 

Vågen och lite matbilder från veckan.

 

 

 

En riktigt jäkla bra vecka är slut! Jag är sjukt nöjd över min insats och jag tror att det kommer att visa sig på vågen. Jag har ju sagt till min tränare att jag ska försöka att inte väga mig varje dag och det har jag faktiskt inte gjort... men jag har vägt mig ett par gånger. Igår var jag på riktigt dåligt humör men efter en lång promenad kändes det bättre så då tillät jag mig att snegla på vågen. Då sa den 101,6! JIPPIE! Problemet var bara att den sa 101,6 imorse också. Men ändå, är det resultatet på vågen imorgon så har jag en viktminskning på - 0,9 kg och det är helt okej!

 

Nu till något annat. Min kille har inte vetat att jag "dragit igång" med min PT igen. Jag försökte berätta för honom en morgon och då vräkte han ur sig "du betalar inte någon jävla PT för att följa dig på instagram". Då hade jag inte lust att prata om saken mer. För övrigt så vet jag att min karl inte är den charmigaste när han är på det humöret men jo, jag tror han sa så. Nu har han väl förstått att något pågår och frågade rakt ut. Då berättade jag motvilligt. Han blev mest sur för att jag inte berättat för honom och inte för att det är så dyrt. Han har väl också kommit till insikt med att alla sätt är nödvändiga för att jag ska bli "frisk".

 

Har för övrigt varit på min morgonyoga nu! Ville bara skryta lite ;)

 

Nu till något annat. Jag har tagit mod till mig och köpt ett par galna träningsbrallor! Jag brukar jämt ha byxor i bomull som är vida i benen men nu har jag köpt ett par tajta byxor från Rönisch. Jag har celluliterna från helvetet och egentligen vet jag inte om dom syns mindre i mina vanliga byxor men nu känner jag mig nästan lite naken. Jag känner mig så "exposed", för att citera Maria Montazami.

 

Jag har tränat i dom två gånger och det är läskigt men samtidigt tycker jag att dom är fina. Men jag tycker att det är svårt att klä sig som stor när man tränar. Det är iofs jämst svårt men jag vill inte synas på gymmet men samtidigt vill jag vara bekväm och kkänna mig lite fin.

 

Så här ser jag ut iaf. Ser okej ut framifrån men bakifrån vetefan.

 

 

Inser att det verkar som att jag inte skrev något efter förra veckans avstämning. Jag kommer inte ihåg så mycket från den så jag får fokusera på dagens avstämning istället.

 

Min tränares våg sa -0.2 kg och det är ju helt okej med tanke på den här veckan. Jag har syndat endel och vi var hos vänner i helgen där vi åt och drack gott. Jag och min tränare pratade lite och jag insåg att jag skött mig lite sämre för varje vecka som gått! Första veckan stod jag emot allt och nu slinker både det ena och det andra ner. Jag sa att det som gör att jag står emot ibland är just min tränare, att jag vet att jag måste ta kort på det jag äter och att hon kommer att se det. Hon sa att ju fler "avstickare" jag gör ju längre tid kommer det att ta. Sedan sa hon att anledningen till att det känns som att hon sitter på min axel är att det jag gör kommer att återkopplas när vi ser på tisdagen. Och det är ju så sant! Tidigare kunde jag äta något dumt och sedan var det glömt men nu finns det bildbevis och när vi ska träffas ska vi gå igenom veckan och allt dumt som hänt! Tänkvärt faktiskt! Men frågan är... är jag helt ärlig? Ja i princip. Jag kan smaka lite från lillens mat och någon gång har det åkt ner något som jag inte fotat men i det stora hela är jag ärlig. Det är inte helt lätt att dra upp telefonen och fota allt men då brukar jag skriva till en liten notis om att jag ätit något annat också.

 

Hur som helst så känner jag mig bra i kroppen, och jag känner mig taggad! Jag var på yoga igår och idag har jag varit på spinning. Det ska vara mina stadiga pass och allt utöver det är en bonus!

 

Bjuder på en minibild på vågen. Jag tror nog ni vet varför, för att när jag väger mig i badrummet reflekteras ALLT i glasvågen, haha! På min våg har alltså dessa 4 veckor resulterat i en viktminskning på -2 kg och det är ju helt okej! Det har även resulterat i en kostnad på närmare 2 000..... Herregud.

 

Usch va dålig jag är på att skriva! Men det går fortsatt bra! Jag är hemma efter en helg hos vänner och jag är så stolt över min "insats". Jag brukar alltid vara den som uppmuntrar till att vi ska trycka i oss godsaker men nu var jag lugn. Det var inte ens svårt! Jag kände inte det där obehagliga behovet av att överäta allt som serverades och jag klarade den största utmaningen av dom alla! Att inte gå till butiken Hemmakväll! Herregud va det är stort för mig!

 

Det serverades tre rätters båda kvällarna men jag försökte vara sansad vid alla måltider! Men! En helt annan sak som var så tung var att vi gick på stan. Min vän är lång och smal och det är lite kämpigt att gå på stan med en "sån". Hon kan välja och vraka och nästan allt sitter fint. Hon köpte t.ex. ett par snygga skor. Jag har jättesvårt att hitta skor på grund av mina breda fötter. Att gå på stan och gå förbi speglar och även prova kläder är en plåga. Men jag försökte vara positiv och fokuserade på henne och de hon letade efter.

 

Väl hemma hos dem tittade jag mig i spegeln och jag tycker att det hänt lite saker. Lite, litegrann men jag försöker hålla fokus. Jag ska inte ställa mig på vågen nu för jag har en bra känsla i kroppen så jag ska inte låta vågen ta det ifrån mig. Det är inte värt det om vågen skulle ge mig en käftsmäll. På tisdag är det min vägningsdag och då ska jag ställa mig där men inte tidigare. Jag ska också acceptera det som står där. Jag har haft en toppenbra helg om man jämför med tidigare men det är mycket möjligt att den ändå resulterar i viktuppgång.

 

När vi kom hem så stack jag iaf iväg till gymmet, det ni!! Och imorgon har jag bokat mig på yoga och tisdag spinning. Nu är jag på g igen efter min brännskada!

 

Här har ni gårdagens meny! MUMS!

 

 

 

Det har säkert tärt lite på min energi och idag har jag verkligen vela äta något "gott"! Jag har varit så jäkla godissugen och jag var sååå nära. Jag förde verkligen en diskussion i mitt eget huvud men jag samlade mina inre krafter och stod emot! Istället provade jag att göra bananglass! Jag har funderat på det förut så jag har frusit ner skivad banan så det var bara att ta fram lite och mixa med kakao, vaniljpulver och lite honung. Min nya mixerstav gick visserligen sönder men i övrigt var det helt okej. Godare än vad jag trodde! Detta ska jag nog prova med andra smaker framöver.

 

Och vet ni, jag är rätt stolt över mig själv. För övrigt måste min mens vara på g för det värker ordentligt i magen.

 

Hoppsan, nu har några dagar rullat iväg och jag har inte bloggat något. Jag tycker att det går fortsatt bra men... det tycker inte vågen! Jag vet att jag inte borde väga mig varje dag men jag gör det! Hur som helst så visade vågen 102.3 kg i fredagsmorse! På kvällen åkte jag till en kompis och vi gick ut och åt och drack gott. Inget överdrivet men en förrätt, varmrätt, ett glas vin och fyra drinkar. Dagen efter blev det en frukost bestående av två mackor med ägg och lite majonäs. Efter det fikade vi och åt kladdkaka och glass. I övrigt höll jag min "normala" kost. Nu är ju frågan vad detta borde resultera i på min våg? I fredas visade den alltså 102.3 kg och idag visade den 104.0 kg! Är det rimligt?! Men det har hur som helst inte hindrat mig. Jag är på banan igen och jag känner mig ändå lugn.

 

Och vet ni! Jag köpte faktiskt min favoritchoklad som jag hittade i en butik och jag har inte rört den!! Jag har haft den i väskan i två dagar och nu har jag lagt den i ett skåp. Tidigare kunde sådan ge mig den största ångesten ever men nu känner jag mig lugn och målinriktad! Det är häftigt!!

 

Hoppas det är bra med er där ute!