Dag 7: Mitt förhållande till godis/snacks
Men godis och glass är iaf mina största laster. O visst har jag ett sjukt förhållande till det! Inget snack om saken. Men jag äter i alla sinnestämningar och det är min trygghet. Jag har redan beskrivit den känslan som finns i min kropp när jag får släppa allt och krypa upp i soffan med världens största godisskål. Förmodligen är det bara inbillad trygghet men så känns det iaf.
När det kommer till godis så har mängden stor betydelse. Jag är imponerad av dom som kan ta ett par godisar och vara nöjda. Själv är jag hellre utan för det retar bara mitt behov... eller nåt sånt. För min del ska det vara stora mängder och om jag har filmkväll med kompisarna så är jag som sitter med min godispåse krampartat och bara matar in godis efter godis.
Jag har helt enkelt verkligen en sjuk inställning till godis...
Visst håller jag med dig om att din inställning/ditt förhållande till godis inte är särkilt sund, men det är ingenting att skämmas över och du är långt ifrån ensam! Jag äter också med mina känslor... Och har jättesvårt att äta en godisbit och sedan vara nöjd. Jag försöker ju gå ner i vikt just nu och är medlem på en sida där man räknar kalorier och lär känna andra personer som försöker gå ner i vikt. Där finns en kvinna som seriöst väger upp 30 gram salta chips, avnjuter dem en fredags kväll och sedan är nöjd. Jag vet med mig att jag inte är nöjd med 30 gram salta chips. Om jag köper hem chips försvinner hela påsen på en gång ner i min mage. Därför låter jag hellre bli att köpa hem chips och godis just nu.
Fortsätta kämpa, du är så duktig! Kram :)
Skönt att läsa att det finns fler som är som jag!
Hej jag håller helt med dig, så som du skriver om ditt förhållande till godis, jag vågar inte släppa taget, godis har blivit min trygghet som alltid finns där och när jag inte har något att göra så kan jag äta. Det har tyvärr blivit ett stort problem för jag har fått symptomet fetma. :(
