Inte över

Då var båtresan över, men inte helgen. Fullt av utmaningar återstår och nej, jag sköter mig inte speciellt bra. Men, men jag klarar mig ändå.

Däremot är jag positivt överraskad för jag ser verkligen att jag gått ner lite i vikt. Kläderna sitter bättre och på kort så ser jag inte alls lika svullen ut! Härligt och skönt! Jag ska nog kunna lägga upp en bild på min outfit för kvällen när jag kommer hem igen.

Imorn hoppas jag faktiskt på fint väder så att jag för första gången på hela sommaren kan få en dag och ligga och sola och mysa! Men den som lever får se!

Så kul!!!!

Nu bär det snart av till den stora staden Stockholm. Jag ska spendera dagarna i min kompis föräldrars hus. De är på semester och hon är på besök i Sverige (hon bor utomlands). Vi ska ha en skitkul helg, och där ingår kryssningen som jag skrivit om tidigare.

Jag hoppas det kan bli lite uppdateringar under helgen också!!

En sak som jag funderar över är dock om jag ska ha dessa skor på mig imorn. Jag älskar dom o är väldigt rädd om dem så jag vill ju inte att de ska bli trampade på eller så... hmm vi får se hur det blir.



Tusen tack!

Tusen tack för alla fina kommentarer! Det värmer!! Jag ska ha en trevlig resa och njuta, vardag är vardag och fest är fest!

Ikväll har jag suttit och fixat med naglarna igen men det har tagit sån jäkla tid så jag har inte hunnit måla dom. Däremot tänkte jag lägga upp bilder på hur de blev förra gången jag målade dem.





Dåligt samvete

Som RMS skrev i en kommentar till mig så väcker det sockerdemonen i mig när jag äter sött. Det känns verkligen som att det är så! Men tyvärr har jag något att bekänna. På fredag ska jag åka på finlandskryssning med en kompis och jag vet ju hur det kommer gå. Det kommer att åka ner en hel del kolhydrater och det gör lite ont i magen när jag tänker på de.

Tänk att jag faktiskt känner mig skyldig gentemot er, mina läsare. Jag vill ju vara stark och duktig och göra kloka val. Men ibland gör jag ju aktivt dåliga val och jag har ju tänkt att dricka en hel del, dansa och äta gott, så är det och jag tänker INTE bara dricka rödvin och krångla med menyer och grejer. Självklart kommer jag försöka göra kloka val men jag tänker också leva och ha kul! 

Men jag ska försöka lägga alla dåliga tankar och känslor bakom mig. Jag ska ha kul utan att äta maniskt! Livet är fullt av utmaningar och jag LOVAR att jag ska dansa gärnet för att kompensera för alla drinkar ;)

Han är dum och elak!

Jag känner allt att jag är i en liten svacka. Men det är ingen större fara, jag har ätit min LCHF frukost och jag kämpar på.

Men jag har blivit jäkligt besviken på min kille. Han är så elak och dum! Jag kämpar på med min LCHF men vissa dagar går det mindre bra och då är han så jäkla dömmande! Jag menar inte att han ska uppmuntra mig när jag vill äta onyttigt men han är också överviktig och äter va fan han vill! Han var och åt pizza i lördags och när jag antydde att jag tänkte äta något onyttigt så kom den där besvikna, dömmande blicken.

Igår skulle han äta popcorn när vi skulle titta på film och jag ville smaka några. Då var det igång igen. Jag blev skitarg och typ skrek åt honom. Jag tror att han totalt blandar ihop stöd med vara elak och dömmande.

Jag är rätt nervös för denna dag. Jag ska åka till min mamma och där finns det många goa butiker med fina grejer... om ni förstår vad jag menar. Hon vet inte riktigt om hur illa mina problem är... eller jag tror inte att hon varken vill eller orkar med det just nu. Hon har det själv väldigt jobbigt i sitt liv. Så på ett sätt skulle jag vilja strunta i att åka dit eftersom jag inte är säker på att jag orkar hålla god min hela dagen. Just nu är det extra tufft och jag vill så gärna falla dit igen.

Men jag ska kämpa på, kämpa, kämpa, kämpa!!!

Jo visst

Jo visst tog jag ett återfall. O va jag njöt sen!! Åh ja njöt! Jag gick till affären och smög och skämdes lite eftersom jag kände mig som en feting som INTE borde köpa sånt här! Sen smög jag hemåt och precis just då dyker mig kille upp. Paniken stiger och jag gömmer godiset innanför jackan. Vi går in och jag smyger direkt in i vardagsrummet och gömmer godiset under en filt. Sen tar det ett bra tag tills min kille går men sen är det jag och min kärlek. Jag vet att det är fel, jag vet, jag vet. Men visst kan man älska det som är fel, det man vet att man inte borde är ibland väldigt lockande. Men det är ju för fan det som det innebär att vara missbrukare.

Men det var igår. Det var härligt och gott. O visst gav det en del ångest. Det sista spolade jag dock ner i toaletten och det är alltid en riktigt skön känsla.

Men visst borde man inte falla dit. Det är ju rätt svårt att komma upp igen, men ändå. Jag blir inte frisk i en handvändning. Det tar den tid det tar och jag är så jävla stolt över mig själv som kämpar och står i!!


Vill och skäms

Fan, jag vill verkligen ta ett återfall idag! Jag försöker reda ut varför och lite kan det väl bero på att jag är smått pressad och att jag inte skött maten så bra idag.

Det är ju det här typiska, jag vill gosa upp mig i soffan med min godisskål.

Jag skäms över mig själv, speciellt med tanke på vad som hänt i Norge!

Oskuld igen?

Idag blev jag nästan av med oskulden igen! Haha, nejdå men jag gick faktiskt till gymmet efter jobbet. Det var första gången på många månader och det kändes riktigt bra! Jag hoppas att det kan bli fler besök dit framöver!

När jag kom hem så gjorde jag en sallad och smålog åt tanken på att enligt viktväktaran hade denna sallad varit en riktigt kaloribomb! En matsked olivolja är typ rena döden enligt dom! Nej, nu var jag kanske orättvis men en sallad är faktiskt massor med points enligt dom!


Ny glöd

Jag är ju utbildad till nagelterapeut men det blev inte mycket av det. Jag blev bara väldigt många tusenlappar fattigare, långt över 50 000. Jag slutade och räkna dem efter ett tag för det gjorde för ont. Det hela har gjort mig rätt ledsen och ångerfull. Varför la jag ner så mycket pengar på något som jag inte ville. Men jag har försökt att lägga det bakom mig och inte vara arg på mig själv för det. Jag visste ju faktiskt inte från början att viljan och drivkraften skulle ta slut.

Däremot så har det hela fått lite ny glöd nu när jag jag träffat nya jobbarkompisar som tycker det är jättekul med färger och dekorationer. Så för några veckor sen när jag hade en nagelkund passade jag på att göra mina egna naglar också.

Det blev en liten förlängning med knallrosa lack (vilket iofs inte riktigt syns på bilden) och vita stämplar.



Vem försöker jag lura?

Denna dag har faktiskt speglat av en hel del blandade känslor. Jag sov halva dagen och då blir man ju alltid sisådär. Sen hade jag väldigt ont i magen på morgonen och det påverkar verkligen mitt humör. Dagen har jag spenderat med min kära lilla mamma och överlag har det gått bra. Men jag har kännt mig extra fet idag. Vågen visar ju på något annat men jag ser mig i spegeln och tänker SHIT, JAG ÄR JU SKITFET! Som att det skulle komma som någon nyhet.

När jag och mamma umgås så går vi mycket på loppisar och secondhand-butiker och idag hittade faktiskt jag kläder. Det var när jag speglade mig i en av de nyinköpta klänningarna som jag tänkte, va fan är detta för jävla vulgobröst och vilka armar! De lixom väller ut från kroppen! Jag är kobent som få och har feta lår och feta vader, vem fan försöker jag lura?!

Usch, ja så har det kännts idag....men det är väl bara att kämpa på, om, ursäkta jag menar NÄR jag kommer under 80 kanske saker och ting känns annorlunda.



Drog fram den

Idag är jag extra stolt över mig själv för jag drog faktiskt fram spinningcykeln och körde loss! Vågen har faktiskt tickat på också men jag vågar knappt tro det. Jag menar man ju faktiskt inte gå ner hur mycket som helst per vecka. Nu kanske det låter som att jag gått ner flera kilo men vågen närmar sig faktiskt 88 kg och för mig är det hur stort som helst! 

Efter träning så tog jag en dusch och myste ner mig i soffan med hemmagjord LCHF-glass och hallon. Det är faktiskt rätt gott. Helt ärligt smakar det inte riktigt som glass men med lite extra sukrin på så är det rätt gott!


Fy fan!

Idag tänkte jag faktiskt att det var dags att ta nya mått. Jag tog mått för jäääättelängesen men det är ju först de senaste veckorna som jag tagit tag i mig själv så därför uppdaterar jag nu.

Visserligen var det ingen större skillnad men det är okej ändå. Däremot så finns det en grej som INTE är okej. Förra gången så missade jag att ta mitt mått under brösten och nu kom chocken. Jag har haft storlek 75 i behå, med lite varierande kupstorlek men nu slog det nya måttet mig som en hård jävla smäll!! 87 cm!! Nästan storlek 90!! Hur FAN är det möjligt?! Ska jag vara ärlig så känns det som att åldern kommer ikapp! Jag har inte ens samma möjligheter att se ut som jag gjorde förut. Fy fan va detta inte känns bra!!

                    27/5       17/7

Vänster arm  36 cm     36 cm
Under bysten  -           87 cm
Midja             87 cm    87 cm
Vid naveln     107 cm   104 cm - 3 cm
Höft              113 cm   111 cm - 2 cm
Vänster lår    69 cm     69 cm
Vänster vad   41 cm    41 cm


Jippie!!

Någon där uppe tycker väldigt mycket om mig!! För återigen så har jag gått ner liiite till. Denna vecka förtjänar jag det verkligen inte heller men gick ändå ner några hekto.

Jag har ju bestämt mig för att skärpa mig men igår skulle vi till en kompis och killen skulle hjälpa till med ett golv där. Jag skullle komma senare så jag sa att de kunde äta utan mig, lättast så tänkte jag. När jag kom dit hade de inte ätit och skulle äta pastasallad, o sanningen var att jag var rätt hungrig. Så jag åt lite ändå och lyckades skicka över all pasta till min kille, utan att någon undrade varför. Men sen! Sen tog hon fram de stora vapnet, blåbärspaj med vaniljsås. Jag viskade till killen -"jag kan inte säga nej till det där, då förstår hon att något är fel". Ni förstår, jag vill fortfarande inte erkänna för folk vad jag håller på med. Så ja, jag tog litegrann och fan va gott det var. Sen bäljade jag i mig te så det skulle bli fullt i magen och suget efter mer skulle försvinna.

Men hur som helst så mår jag inte så dåligt över det idag eftersom jag gick ner liiite till i vikt : )


Jag vågade!

Idag är den första dagen som jag skött mig riktigt bra! Det har gått si och så de senaste dagarna men nu är jag på G igen... får vi hoppas.

Idag var jag faktiskt väldens modigaste kvinna och körde kriminalvårdsbilen! Jag var så jävla nervöst men jag tänkte att det är bara att visa framfötterna för att fega ur vinner jag knappast på i längden! Det var jätteläskigt att backa in och ut ur garage och så men de gick JÄVLIGT bra om jag får säga det själv!! Så visst har jag allt växt några centimeter idag : )

Återbud

Jaha, då skulle man ha varit på middag med en gammal vän ikväll men icke. Jag bara väntade på att hon skulle lämna återbud och visst kom det, ungefär 3 tim innan vi skulle träffas.

Det är så sorgligt. Det har hänt massor i hennes liv och jag såg verkligen fram emot att gå ut och äta tillsammans och snacka ikapp. Men nej. Jag blir så ledsen av sånt där. Egentligen känner jag mig riktigt jävla ensam ibland.

Men, men jag har iaf min goa kille som ställde upp istället och så gick vi ut och åt en god tapasmiddag. Det är bra med tapas också för då kan man välja rätt bra alternativ och ändå få en god middag : )

Återfall

Jaha, då har man tagit sig sitt första riktiga återfall. Jag var ute och åt middag med mamma, men det var en bra middag!! Sen ville hon ha lite glass och tyckte att -"du får ta en glass idag, det bestämmer jag". O visst, det hade kanske kunnat funka. Först tänkte jag att jag skulle ta en kula men sen blev det två. Efter det så började jag fantisera om att gå till affären och gå loss i hyllorna. Igår läste jag också i Hungerflickan (Hillevi Wahl) och där beskrev hon hur en hetsätning kunde se ut för henne och det var som om hon hade skrivit ner mina tankar. Det bidrog nog till att jag lät det hända. Jag cyklade till affären och köpte lösviktsgodis, jag köpte även lite bröd till killen och ett par avokados så att det inte skulle se lika illa ut. När jag kom hem så myste jag ner i soffan och gömde min godispåse under filten. Sen åt och åt jag.

Men visst, det var kanske inte jättegott. Däremot så gjorde jag det, jag gjorde ett aktivt val, det är därför det heter att man tar sig ett återfall och inte får återfall.

Men jag hoppas verkligen att jag kör på imorn igen. Jag är ju och nosar på 90 stecket nu och jag vill verkligen UNDER!!!

Morr

Jag är så trött att jag nästan somnar här och nu, rakt upp o ner. Det är tufft att jobba.

Hur som helst så visade vågen fortfarande 89,9 imorse! Helt otroligt! Men jag räknar deffinitivt med att det står mer imorn, men det gör inget. Jag tuffar på.

En till sak bara, idag på jobbet blev jag rätt arg. Det är krångligt att förklara men jag blir så less på korkade, uppblåsta nollor. Jodå nu tänker jag bre på för detta är en anonym blogg! Vissa har väldigt svårt att tänka själva och när man ger tips så får man ett jävla fräsande tillbaka! Det gillar jag verkligen inte, det går rakt in i mitt hjärta och gör ont! Problemet är också att jag inte kan försvara mig. Tänk om jag bara kunde vara lugn och cool och hantera situationen för jag vet ju att jag har rätt!! Nej, less blir jag!

Högre växel efter kolhydraterna

Då var man hemma efter sin weekend. Det har både gått bra och dåligt. Jag har klarat frukostarna på hotellet helt galant men det var inte utan att det kändes lite tufft. Däremot så ville jag inte erkänna för min vän att jag håller på med LCHF så när hon bjöd på middag på lördagen så fick jag helt enkelt ta den smällen. Så jag kan säga att jag har ätit MASSOR med kolhydrater. Däremot är jag så stolt över alla kloka val jag gjort!

Hur som helst så har jag säkert gått upp under denna helg men jag tänkte nog lägga i en högre växel nu, det får bli slut med att smutta på rödvin och äta mörk choklad. Jag köpte nämligen LCHF- magasinet denna helg o där stod det att om man struntar i rödvinet så går det fortare, och visst vill jag att det ska gå fortare!!!


En liten skänk från ovan

Nu trodde jag att jag skulle göra ett inlägg med glimten i ögat, men icke. Sannignen är faktiskt att det stod 89,9 kg på vågen imorse! Det är ju helt otroligt egentligen. Som en liten skänk från ovan. Visserligen var det innan en väldigt sen frukost och efter toabesök men ändå! Det stod 89,9 kg! Tack så mycket, nu lovar jag att inte sura mer... på en stund :*

Men nu väntar stora utmaningar. Vi ska åka iväg och ha en liten hotellweekend och jag vet att jag kommer utsättas för många frestelser. Men det som iaf gör att jag känner mig rätt så positiv är att jag faktsikt inte känner något sug. Suget är ju ens värsta fiende. Så på hotellfrukosten imorn ska jag försöka att rikta in mig på ost, skinka och ägg. Jag känner mig hoppfull men vi får väl se hur det går ;)

En utmaning att välja rätt, jajjemen


Mål, varför?

Ja o så var det de här med mål. Jag förstår mig inte på de! Eller ja, kanske har jag uppfattat det fel men jag hade som mål att väga under 90 till denna helg men icke! Det var inte ens ett överdrivet mål, det var full möjligt!! Men den där jävla vågen är en envis skit. Och sen, ja, ja man ska inte stirra sig blir på vågen, MEN JAG VILL UNDER 90!!

Men, men för övrigt så mår jag bra och har verkligen inte något godissug!! Jag känner mig smått helfrälst ;)

MEN, jag vill fortfarande under 90 kg!! 


???

I boken matmissbruk står en del om återfall. Jag vet inte om jag vill kalla denna dag ett återfall men jag har ätit Ben & Jerrys idag. Men ska jag vara ärlig så var det inte särskillt gott och det var heller ingen självklarhet att jag skulle köpa de. Jag funderade länge och väl idag men valde tillslut att köpa en förpackning. Nu får jag väl hoppas att inte magen sparkar bakut men imorn är det iaf back on track!

Punkt och slut


Hoppas

Ännu ett minus på vågen!  Jippie! Jag kämpar på! Visserligen är jag inte under 90 än och det känns typ som är omöjlig gräns. Jag är så rädd för att jag ska haverera igen. Det har hänt flera gånger när jag kommer under 90, då är det som att kraften tar slut och allt börjar om igen, jag tokäter och plötsligt har jag gått upp allt igen.

Nej, jag hoppas verkligen att det inte blir så denna gång!!

Vem vet?

Jag rensade min garderob häromdagen och tog mig faktiskt i kragen och rensade ut en hel del. Det är ju ingen idé att det ligger där år efter år när jag aldrig kommer i det. Visst är jag väl på väg ner nu men samtidigt så blir jag äldre och jag kan inte ha söta små klänningar mer smala band.

Däremot hittade jag det här underbara skärpet som jag köpte för flera år sen. Jag kan knappt andas i det men drömmer fortfarande om att använda det. Frågan är bara om det fortfarande är snyggt?


RSS 2.0