En matmissbrukares kamp

Nu sitter jag här och är så grymt frusterad på en av mina sambos... hon är en liten omogen flicksnärta på 21 år som inte vet speciellt mycket om livet! Jag ber om ursäkt till er 21 åringar där ute som tar illa upp för jag vet att åldern egentligen inte behöver ha något med mognad att göra. Men hur som helst så blir jag så frusterad och vet inte vad jag ska göra åt saken?!? Hon påstår att det är jätteviktigt för henne att det är städat men när hon städar så fuskar hon så in i he***te! Idag har jag istället städat hela lägenheten nogrannt och när jag säger att jag gjort det så säger hon inför våra kompisar med trots i röst och blicken -"Nehe, det tror jag inte på". Vet ni hur jävla god lust jag hade att säga att det för en gångs skull har blivit städat ordentligt?!? Häromdagen så klagade hon på sköljmedlet som stod i skåpet och sa att det luktade "man". Hon frågade om jag köpt det och det har, det är ju nämligen MITT!!! Hon frågar alltså t.om. om det är mitt men anser tydligen att det är fritt och använda det som hon vill. Alltså det är så många såna här småsaker som hon gör/tar/använder/lånar och det lixom lägger sig på hög och vad ska jag göra åt det?! När jag var hemma för några veckor sen så kom jag tillbaka och ser att någon bäddat om min säng, uppenbarligen har sängen då använts till något men hon finner tydligen ingen anledning att informera mig om det!! Hon är en liten omogen trotsig tjej som det inte går att resonera med heller så jag känner mig helt handfallen och frustrationen bara växer inuti mig!!! AHHHHHH!!!!