Skämigt!! Nu har jag varit sådär dålig på att uppdatera igen. Men det har varit så jäkla fullt upp och när jag väl är igång ja då bara tuffar jag på och har inte tid att sätta mig ner och blogga. Jag var på kören i torsdags och det har jag inte varit på många veckor. Jag bad om ursäkt och sa att det har varit mycket på jobbet. En annan ledare sa, ja det är ju inte konstigt om man har annat i livet också. Då sa jag, fast det känns inte som att jag har något annat liv, jobbet är mitt liv just nu. Och vet ni, det känns lite så. Jag jobbar heltid och jobbar över en hel del. I övrigt så består mitt liv mest av träning eller stickning. Jag har fan inte mycket till liv!! Sen tror jag att jobbet tar så mycket av min energi på fritiden också. Jag tänker ofta på mina familjer och igår drömde jag om en pappa och det var jättejobbigt. Jag drömde att jag ringde honom när jag var ute på fest en sen fredagskväll. Jag ringde för att jag hade så dåligt samvete för att jag inte ringt men han blev jättesur för att jag ringde typ kl 22 på fredagskvällen. Haha, det var faktiskt riktigt jobbigt och när jag vaknade blev jag tvungen att sysselsätta mig direkt så att jag fick ur drömmen ur huvudet.
Ja, ja nog om det. Imorn är dagen D. Tänk så många måndagar som är det ;) Men nu är det så att i torsdags var jag hos min PT och vi gjorde upp en plan. Jag ska mejla henne en planering. Jag har ju beslutat mig för att göra ett försök att typ "strukturera bort" mitt problem. Det låter väl iofs lite sådär men skitsamma, nu ska jag ta ett steg upp i diciplinsstegen. Så idag har jag mejlat en planering med hur jag ska äta och träna mån-ons. Varje dag ska jag sedan skicka en liten rapport om hur det gått. På onsdag skickar jag en ny planering om hur jag ska äta och träna tors-sön. Även då ska jag skicka dagliga rapporter.
Så, det är alltså min plan. Jag får se hur det går men just nu känner jag mig både taggad och rädd. Jag har misslyckats så mycket på sistone och jag är sååå rädd för att falla igen. Men, men jag ger inte upp. Jag har min hälsocoach ord i huvudet;
Du har inte gett upp förrän du slutat försöka!!
