En matmissbrukares kamp

Idag har jag varit så arg så ni kan inte förstå!!!  Jag känner att jag snabbt blir på dåligt humör under morgonen och jag säger till min kille att jag mår dåligt över min situation, att vi ska på kalas idag och att jag måste hålla mig undan fikat. Visst det låter banalt men det är påfrestande för mig. Jag tycker även att det är jobbigt att han tycker att vi ska köpa med oss något och ha lite picknick på vägen till kalaset.

 

Jag känner att allt blir för mycket för min hjärna och jag vill helst bara stanna hemma. Men icke, han tycker att jag ska följa med. Efter mycket om och men bestämmer vi oss för att åka och köpa mat på Max på vägen eftersom tiden rinner iväg. Det känns okej eftersom jag vet att det finns bra alternativ där. När vi väl kommer till Max är det sååå lång kö och det kommer bara bil efter bil som åker in före oss i drive inkön. Min kille surar ur och åker därifrån! Jag utbrister - vad ska vi nu äta och han kör vidare och svär något. Sedan åker han till Burger King och jag säger att det är inte okej det han gjorde, Det går inte snabbare och jag vet inte vad som finns att äta där! Jag var ju nöjd med vårt upplägg eftersom vi gjort upp det! Jag kände mig sviken! Väl där finns inga "nyttiga" alternativ synliga i menyn så vi måste fråga och jag skäms som ett djur. Feta jag undrar om det finns några andra alternativ. Jag är arg som ett jävla bi och min kille får beställa åt mig. Sedan kommer han med maten och har med pommes istället för morotsbitar som jag bad om! Han säger att han inte orkade bry sig!! Alltså!! Noll jävla förståelse! Jag lider!! Hela mitt missbruksjag hatar livet just nu och han tar med sig pommes som att det vore helt okej! Jag var fortsatt så jävla arg och tittade inte ens på honom eller mina pommes. Efteråt sa jag till honom att det var elakt att ge mig pommes och då flippade han. Det var tydligen droppen att jag sa så.

 

Vi bråkade som fan efter det men hamnade tillslut på kalaset och bråket var tvunget att lägga sig. Väl där lyckades jag stå emot mina favoriter som jag visste skulle finnas där, hembakta chockladbiskvier och nu är jag hemma och ska göra lite fruktsallad.

 

Den här dagen har varit så full av ångest och jag hade ALDRIG stått emot om jag inte hade haft min tränare på axeln! Det är den bittra sanningen! Just nu känns det som väl investerade pengar för att bryta mitt osunda ätbeteende!