En matmissbrukares kamp

AAAAAHHHHH!!!!

Ni kan inte fatta vad jag gjort ikväll! (filmen blev något utråkande så jag rensade garderoben). Jag hittade mina gamla byxor som jag hade när jag var "lite" mindre! Haha! Helt sjukt! Hur fan kan man låta det gå så långt?

Jag letade upp en massa gamla bilder också men hittade tyvärr inga med just dom byxorna, men jag bjuder på en annan knepig bild som är tagen med digitalkameran på en framkallad bild.

Det känns som att det krävs en liten förklaring kring mitt förflutna (om någon orkar läsa). Jag har alltid varit en stor tjej, alltid gillat att äta men skulle väl inte säga att jag hade stora problem innan jag startade viktminskningprogrammet extravaganza och lärde känna nya tjejer men annan syn på att äta. Efter det började svälta mig själv i perioder och hetsäta. Det var så jag lyckades gå ner i vikt. Jag TOKBANTADE! Så höll jag på fram till jag började plugga och insåg att jag kan inte svälta mig själv för då har jag ingen hjärna att plugga med, plus att jag inte orkade plåga mig själv längre! Där efter gick det väldigt fort, sedan min start med pluggandet för tre år sen har jag upp 20 kg, men vikten har pendlat endel under perioden. Nu är drömmen att jag ska hitta en balans i mitt liv och inte pendla i vikt utan finna en sund inställning till mat och förlora dessa j**la kilon i lung takt.

(14.44)
Hemma igen... och jag känner mig jättenere... o inte har jag några planer för kvällen heller. Jag vill inte vara själv ikväll men samtidigt vet jag att chanserna för att någon ringer nu är väldigt små... Varför ringer inte jag någon då? Jo för att jag önskar att någon ringer till mig, att någon vill ha mitt sällskap och ringer mig!

19.49
Nu skriver jag i nutid och livet känns rätt okej. Jag har en förmåga att fastna framför datorn och tycka synd om mig själv. Jag är är även väldigt känslig när mitt blodsocker är lågt så jag var nog lite olycklig av den anledningen också. Det hade fortfarande varit kul att träffa någon ikväll men nu sitter jag i soffan och myser framför en bra film och imorn är det full fart igen... så det är väl inte så synd om mig. Och på tal om synd så har jag inte syndat idag heller! Vågen visade under 90 kg imorse när jag vägde mig!! Det värmer mitt hjärta! Men det är morgonvikten det, nykissad och allt ; )

Idag har jag varit duktig och skrivit upp allt jag ätit! Det har dock åkt ner lite choklad men jag försöker att inte gräva ner mig för det! Jag är så klantig som har sånt hemma när jag vet att jag inte kan kontrollera mig själv!

Idag har jag har hunnit med lite stavgång också ute i snön! I skogen fylldes jag av en riktigt härlig känsla, det var längesen jag kände på det sättet så det var skönt att bara stanna upp och andas in skogen, snön och min fina känsla i kroppen! Jag tänkte också på att om det fortsätter såhär så kan jag snart ge mig ut i skidspåren!! JIPPIE... eller nåt ; )

Ja det blev ingen uppdatering igår för... jag var sängliggande! Jag dricker inte ofta... och ibland när jag dricker så glömmer jag lixom bort att man inte kan dricka hur mycket som helst. Ett annat problem är att människor omkring mig inte riktigt förstår att jag har druckit väldigt mycket...

Hur som helst så var jag ute med jobbet och jag drack alldeles för mycket. Jag insåg vartefter kvällen framled att "det är inte bra" jag var ju så jäkla full!! Jag kom hem iaf och spydde... Sen gick gårdange ut på att ligga i sängen fram till kl 2. Jag fick endast i mig lite vatten och lite nyponsoppa. Vid 3 kom mamma så då släpade jag mig upp och la mig i soffan. Hon hade med sig fruksoppa och efter ett glas med det så spydde jag igen. Sedan drack jag lite vatten och nyponsoppa, dags att spy igen. Till sist provade jag ännu ett glas med nyponsoppa, ett glas med vatten och några godisar (killen hade med sig lite hem och jag kunde inte låta bli), allt kom hur som helst upp igen och nu var klockan typ 7 på kvällen. Men då fick jag antagligen upp de sista "onda" för sen kändes det bättre. Idag har dock fortfarande kännt mig dålig, trött, slö och svimfärdig.

Usch va jag inte kan kontrollera mig själv ibland! Jag skulle däremot verkligen vilja veta vad det är som händer i min kropp när det blir såhär? Är jag typ alkoholförgiftad och kroppen klarar inte att ta emot något förens den har "renat klart" mina inre organ? Ja pinsamt är det hur som helst!! Och inte bra!!

Jag har märkt, både när jag läser andras bloggar och när jag träffar människor på viktväktarna att det är många som har mål. De gör upp listor över hur de ska träna under veckan, eller en tidsplan för när de ska har gått ner x antal kilon. Själv har jag väldigt svårt att göra såna saker... Jag har lixom inte diciplinen att följa de... men jag ska ändå göra ett försök. Men jag ska inte ha för höga krav på mig själv! Det är bättre att börja lågt och känna att jag klarar det och sedan höja målen!

Okej (djup suck) då böjrjar jag!

Några mål denna vecka

- Till nästa vägning ska jag har en guldstjärna!!! = Jag måste gå ner minst 0,5 kg.
- Jag ska ut och äta både fredag och lördag kväll och då ska jag göra bra matval och jag ska röra på mig och tjäna in aktivitetspoints!! Imorgon blir det spinning och på lördag promenad eller träningsdvd (Igår fick jag hem några träningsprogram på dvd som jag har tänkt att ha som akutlösning när jag inte orkar/vill gå till gymmet).

Långsiktiga mål

- Jag ska väga under 90 till jul = Jag måste gå ner minst 3,2 kg
- Jag ska gå minst 5000 steg/dag (jag vet det är inte mycket... men jag börjar så iaf)
- Skriva upp ALLT i viktväktarnas checklista på nätet!!!!!! Har jag klantat mig så har jag!!!

Idag hade jag bestämt mig för att ta tag i mig själv... nu funderar jag över saken. Jag leker med tanken att inte gå till viktväktarna ikväll och istället försöka att kämpa hårdare till nästa gång... för jag vill inte ha ett plus ikväll och jag är livrädd för hur stort pluset blir!

Men NEJ! Jag gick upp i morse och var på spinning och det var skönt! Det är ju alltid så skönt att träna!! Så NEJ jag ska inte strunta i viktväktarna, och NEJ jag ska inte äta idag och "starta mitt nya liv imorn".

Denna stund är lika bra som vilken annan som helst och det är dags att sluta vara så självömkande! Det är inte synd om mig! Jag har alla möjligheter att göra något bra av mitt liv! Det är bara att jag tittar på bilden nedan och inser att jag vill inte se gravid och svullen ut!!!

Tusen tack för alla sköna bloggar som finns där ute, det är så härligt att läsa och bli inspirerad och känna att det finns fler som jag!

Tänk att jag inte ens kan/vill vara ärlig här... på min anonyma blogg...

Hur sjukt är det? Att äta upp sina känslor, att trycka ner dem och svälja.
Men vad är det jag sväljer? Är verkligen allt så komplicerat? Har jag inte bara en knäpp i huvudet? Ett litet error som gör att jag vill äta? Att jag vill känna mig nästan illamående, full i magen och bedövad. Bedövad från alla känslor... ja då var vi där igen, dessa känslor... vilka är dem?

Det har varit härligt med en ledig dag idag men det har åkt ner både kladdkaka och tacos men det känns inte som någon katastrof.

Vad som däremot är en katastrof är mina fötter! Det där med skavsårsplåsterna funkade väl bra men när jag tittade på kvällen mötte jag en otrevlig syn. Inte blev det bättre när jag drog bort de heller men jag kunde inte låta bli! Det växte ju något läskigt där under!

VARING FÖR LÄSKIGA BILDER NEDAN!

Fan alltså! Jag är så glad nu att denna blogg är anonym så jag kan spy ur mig en massa skit!!

Jag tror inte att någon som inte sysslar med att hetsäta och överäta förstår vad det innebär och hur det känns. Jag förstår däremot dem som säger "men sluta då, gör det bara inte" för det verkar ju så enkelt. Ät nyttigt, må bra, bli smal och jippie allt blir bra! Men det funkar ju inte så. I mitt fall så tror jag att ätandet både är väldigt fysiskt och psykiskt. Jag är väldigt känslig för när jag inte äter som jag ska, då vill jag ha godsaker på en gång. Jag måste verkligen äta var tredje timme och sköta mig för att jag ska kunna hålla mig borta från godsaker. Sedan har vi det psykiska, jag äter med mina känlsor. Istället för att ta tag i den känslan som finns i mig så "äter jag bort den". Många gånger känner jag mig ledsen, ensam och tom. Då fyller det en funktion att äta! Himla inte med ögonen nu och sucka för det är sant! För mig är det sant! Jag riktigt älskar känslan av att äta sig riktigt proppfull. Man blir så bedövad och det går kanske att koppla till självskadebeteende för det är väl vad det egentligen är.

Men nu är det detta med viktväktarna. Jag känner ju att detta är en dag då jag vill spåra ur! Men om jag skriver upp allt så är jag ju kört för resten av veckan! Då har jag inga points kvar och det är därför jag inte har spårat ur totalt ännu. Men jag har redan ätit en massa skit det har jag!

Jag drar en riktigt stor suck o är glad att jag skrev av mig detta, nu måste jag göra mig iordning för jag kan inte smita jobbet, så gör man bara inte!

Gårdagen var faktiskt inte en sån katastrof som jag trodde! Enligt viktväktarnas hemsida så klarade jag mig nästan inom mina points! 

Imorse var jag rätt låg, jag är ofta det nu för tiden men dagen har varit helt okej! Den var dock kall, lång och full av blandade känslor men ätandet har gått ganska bra. Kvällen  ängnade jag faktiskt åt att koka äppelmos med väldigt lite socker i! Perfekt att ha på frukostgröten!!

Hoppas era helger också har varit bra!!

Usch jag känner mig typ sjuk idag, snorig och dann. Men, men det är bara att släpa sig iväg ändå. Jag har känt mig som en riktigt smitare på sistone och det vill jag ju inte vara! Något annat som är lite jobbigt är att ikväll ska jag på kalas... och hur ska de gå? *suck* alla vet ju att jag är gottegrisen nummer 1 och jag har ju inte lust att folk ska fråga "går du på någon diet nu igen eller"?