En matmissbrukares kamp -

Veckans viktresultat

NÖJD!

Veckans viktresultat 90,8 kg - 0,5 kg Total viktminskning - 4,8 kg
Förra veckans resultat 91,3 kg + 2,3 kg Total viktminskning - 4,3 kg
Startvikt 95,6 kg

2011-01-31 @ 22:22:39 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

Dag 9: Motion idag

Egentligen tog jag väl upp rätt mycket av motion idag i förra inlägget men här kommer lite förtydligande. Träningen går också upp och ner precis som mina bra och dåliga perioder med mat gör. Jag tycker verkligen om att träna så man kan ju undra varför jag inte gör det oftare?! Hur som helst så älskar jag det mesta av de pass som finns på gymmet, dock inte aerobics, step och dans och så för jag noll kordination! Men jag gillar att pressa mig själv, att cykla så svetten droppar och bara orka lite, lite, liiiite till! Det är en sån befrielse att få släppa loss och vara lite djurisk! Haha det lät ju roligt! Men det varierar väldigt mycket hur mycket jag tränar. Vissa veckor 5 dagar och andra noll, jag är väl av eller på människa antar jag.

2011-01-31 @ 22:18:26 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Ingen bra dag

Idag är ingen bra dag. Jag har sovit så jävla illa och drömt en massa drömmar/mardrömmar. Vi skulle ha varit i skolan och pluggat idag men jag jag stannade hemma. Jag hade sett fram emot en dag ENSAM men NEHE! En av mina sambos stannade också hemma så nu känner jag mig lite pist faktiskt, kan jag inte få lite tid för mig själv! Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med dagen. Det känns bara som att jag vill gråta... Det är ingen mat/godis kris utan jag känner fysiskt trött i kroppen och psykiskt trött i knoppen. Hade ett bråk med min kille i telefonen igår, det har deffinitivt med saken att göra...

Men idag ska jag iaf släpa mig till viktväktarna o jag hoppas på ett liiiiitet minus, kanske...

2011-01-31 @ 11:27:59 Permalink Allmänt Kommentarer (3) Trackbacks ()

Dag 8: Motion tidigare i livet

Min mamma har varit rätt sportig i sitt liv så jag tror att hon kan tänkas ha puschat mig litegrann men jag har alltid varit rätt aktiv, det var jympa, fotboll, ridning och dans. Men allt sånt minskade med ökad ålder och i gymnasiet var det nästan ingenting förutom att jag valde blandad dans på schemat och gjorde ett försök att börja med boxning. Det var först något år efter gymnasiet när jag blivit rätt fet och medveten om det som jag gick med i Xtravaganza och blev riktigt aktiv på gymmet. Jag upptäckte att jag visst tyckte om att plåga mig själv på en spinningcykel! Jag fann en massa nya grejer som var kul och jag hoppas att jag fått smak för träning så att jag aldrig mer vill leva utan det. Så sa iaf min tränare och kostrådgivare, alltså att jag nu fått smak för att träna och aldrig kommer vilja vara utan det... men det får väl tiden utvisa....

2011-01-30 @ 22:03:40 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

Skryta lite

Ville bara skryta om att dagen gått rätt bra. Trots träningsvärk och slöhet tog jag mig till gymmet för ett bodypump pass i morse. Men fan va jag har förlorat muskler! Det var längesen jag körde det och jag var helt förstörd efteråt! Efter det har jag och en kombo varit i skolan och pluggat hela dagen. Sen blev det tacos, rödvin och filmkväll. Visst blev det endel cheesechips till filmen men det överlever jag nog.

Tjing

2011-01-29 @ 23:59:17 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Dag 7: Mitt förhållande till godis/snacks

Jag är fullkomligt kär i godis. Frågan är egentligen om det inte är min största kärlek i livet... fan va sjukt det lät men ja, kanske är det så. Det finns där i mängder, i olika färger, former och smaker. De säger ingenting och finns där för mig när jag behöver dom... Haha, nej nu är jag jävligt trött i huvudet.

Men godis och glass är iaf mina största laster. O visst har jag ett sjukt förhållande till det! Inget snack om saken. Men jag äter i alla sinnestämningar och det är min trygghet. Jag har redan beskrivit den känslan som finns i min kropp när jag får släppa allt och krypa upp i soffan med världens största godisskål. Förmodligen är det bara inbillad trygghet men så känns det iaf.

När det kommer till godis så har mängden stor betydelse. Jag är imponerad av dom som kan ta ett par godisar och vara nöjda. Själv är jag hellre utan för det retar bara mitt behov... eller nåt sånt. För min del ska det vara stora mängder och om jag har filmkväll med kompisarna så är jag som sitter med min godispåse krampartat och bara matar in godis efter godis.

Jag har helt enkelt verkligen en sjuk inställning till godis...

2011-01-29 @ 23:56:20 Permalink Allmänt Kommentarer (3) Trackbacks ()

Dag 6: Mitt förhållande till mat

När jag läste det här temat först så tänkte jag... men mitt problem är ju godis... sen behövde jag inte tänka många sekunder innan jag kom på andra tankar. Sanningen är att jag överäter det mesta som kommer i min väg! Jag är smått pinsam att ha på middag eftersom jag gärna äter mycket och bara dregglar när det är dags för efterrätt. När vi är hos min svärfamlij dyker det ofta upp en riktigt pinsam situation när det bara är lite kvar på desserten. Då skjuter svärmor alltid över det till mig och säger - "ta de sista du". En annan gång när vi var på fika hos en vän säger hon - "jag har bakat jättestora kanelbullar till dig för jag vet ju att du är helt galen i sånna". Hur pinsamt är inte det?!

Men jag har svårt att kontrollera mig själv. Jag överäter mest hela tiden och har fobi för att slänga mat. Det som egentligen är rätt komiskt i det hela är att jag gärna vill äta så naturligt som möjligt. Jag vill laga mat från grunden och äta närodlat, ekologiskt och ja, ni förstår. Men i nästa stund har jag inga problem att trycka i mig onyttiga kemiska efterätter!

För övrigt så är regelbunden kost otroligt viktig för mig. Jag vet inte om det är så men det känns som att jag är otroligt känslig för lågt blodsocker. Min kille säger att det märks på en gång när jag behöver äta för jag blir ett monster. Jag vet inte om det beror på min misshandel av min kropp eller om jag helt enkelt fungerar så biologiskt, att jag helt enkelt inte klarar att leva en hel dag utan mat.

Hur som helt så behöver jag få ordning på min överätning. För det handlar inte bara om hetsätning. Konstant överätning hjälper verkligen inte till på väg mot en smalare och sundare jag!! Men jag försöker tänka på att äta regelbundet och att inte överdriva portionerna. Ser man sig omkring på hur smala människor äter så får man faktiskt en hint om hur man kan leva.

2011-01-28 @ 23:58:47 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

På gång!

Idag har varit en bra dag! Jag tror att den där chokladbollsicidenten igår fick mig att skämmas enda in i benmärgen så idag har jag gått 13856 steg, varit på ett spinningpass och skött min kost! Jag är stolt och mår redan bättre! Visst är det konstigt att man ska stoppa i sig en massa skit som man bara mår dåligt och blir fet av! Men ja... så är det. Just då tycker jag att det är allt jag behöver och tycker att det ger mig något... vad det nu är... Jag vet som sagt att mina dåliga perioder är väääldigt långa ibland och så är det. Men jag vill poängtera att det här inte är någon "nystart" eller någon "nolltolerans" för mitt liv går vidare och stöter jag på godsaker så försöker jag göra kloka val, men slinker det ner ett och annat så är det ingen katastrof!

2011-01-28 @ 23:45:55 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Dag 5: Min självkänsla

Då var det dags att skriva om självkänsla. Jag kan helt ärligt säga att jag vet i tusan hur det står till med den. Den är väl lika stabil som min vikt, den kommer och går. Men jag är rätt trygg i mig själv och är medveten om att jag är bra på saker och ting. Om jag jämför mig med andra tjejer så tror jag faktiskt att jag många gånger har bättre självkänsla än dom. Jag känner mig själv och är nog rätt medveten om mina positiva och negativa egenskaper.

Dock finns en orsäkerhet när det gäller mitt utseende och att åldras! Ibland om någon kille tycker jag är fin kan jag inte låta bli att fundera över om han är en sån där fat admirer! Tänk om det bara är mina dubbelahakor och mina fettvalkar som han tycker är attraktiva?!

Ja, ja hur som helst så hade jag en kostrådgivare och personlig tränare för några år sen. Jag hade nämligen kämpat hårt för att gå ner i vikt men hade några kilon kvar. Det gick inge vidare och tillslut sa hon till mig. "- Vet du en sak, jag tror att problemet är att du är ganska nöjd som det är. Du är nöjd och har inte orken att lägga i en högre växel". Jag tänker på dom orden ofta. För exakt så var det nog. Jag var en fin och sund tjej och kände mig nöjd med det! Jag vet att under dom är extra, extra kilona på min kropp så finns en stark stolt och ståtlig tjej.

Jag är rolig, smart, charmig, vacker och jag hoppas att jag kan låta det synas på alla möjliga sätt när jag mår bättre igen!

2011-01-27 @ 23:24:16 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

Skämmas!!

Jag kan väl börja med att erkänna att jag föll för frestelsen igår... jag gick och handlade godis och skämde ögonen ur mig. Jag gick till två ställen och på det sista så kunde jag inte låta bli att både plocka på mig lösgodis, en chokladkaka och en påse bilar! Jag köpte iofs även en påse tuggummi, men de hjälpte väl knappast. Bakom mig stod en ung kille och jag kände för att sjunka genom jorden!!

Varför är jag i denna djupa jävla svacka nu för?! Ikväll fick jag skämmas igen för jag hoppades att mina sambos hade gått och lagt sig och jag kunde inte låta bli att göra en sats med chockladbollar. Och vad händer tror ni?! Jo, som på beställning kommer en tjej upp och ja.. då ska jag le lite och säga att "jag blev så himla sugen på chockladbollar". Tur i oturen så frågade hon faktiskt om hon kunde få smaka och det var såklart hon fick de! Jag tror faktiskt att hon är ganska förstående och snäll.

Ja, ja nog av självömkande för detta inlägg.

2011-01-27 @ 23:13:06 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Ska jag/ska jag inte?

Just nu funderar jag över hur jag ska göra... jag vill ha något... jag vill sitta inne på mitt rum och smyga med en massa gott bara för mig själv! Men samtidigt vill jag inte... Jag undrar hur det blir. Om jag vill ha något måste jag ta mig ut och handla och "orkar" jag det?!

2011-01-26 @ 16:09:22 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Dag 4: Hur tillät jag mig bli så här stor?

Ja.. vad ska man svara på detta? Sen jag började min aktiva viktkamp för många år sen så har jag som sagt pendlat en hel del. Och som jag skrivit förut så "orkade" jag väl tillslut inte längre. Mina dåliga perioder blev väldigt mycket längre än mina bra perioder. Sakta men säkert har kilona letat sig tillbaka och jag tror inte att jag varken velat förstå eller se det! Jag tror egentligen att jag känner mig mer "hemma" i den här kroppen. Jag är ju tjock, det är så jag ser mig, oavsett!

Sen får man väl väga för och emot med olika saker och min kärlek till att äta är jävligt stark! Jag vet att jag kan gå ner för jag har gjort det förut, så vad gör ännu en kväll i soffan med min kära godisskål? Sanningen är väl även att jag mått lite sådär under min studieperiod. Man konfronteras med mycket elände och det kommer upp allt möjligt inom sig själv till ytan. Jag är väl inte så bra på att hantera det utan har istället ätit, ätiit och ätit. Det är ett sätt för mig att lägga saker åt sidan och bara glömma bort verkligehten för en stund.

Dagens mode har fan inte hjälpt till på vägen heller! När jag började plugga så växte jag sakta men säkert ur mina jeans och rakt in i bekväma och härliga leggings! Först nu kämpar jag tillbaka till byxor igen och kanske... någon gång i framtiden åker det på ett par jeans igen.

2011-01-26 @ 16:03:13 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Dag 3: Mina "ursäkter"

Detta är väl ett helt underbart ämne!! Min absoluta favorit är ju såklart "imorgon". Vem vill inte ha den där sista dagen av njutning? Problemet är att jag kan hålla på och säga så i väldigt många dagar. Samma dag som jag skrev in mig på viktväktarna åkte jag till affären och köpte det jag var sugen på och försökte trycka i mig så mycket som möjligt eftersom tanken var ju att det skulle vara slut på sånt sen! Veckan innan jag började viktväktarna åt jag säkert upp mig några kilo bara för att jag inbillade mig att jag skulle börja ett nytt liv.

Men egenligen är det min standardursäkt till det mesta. Imorn ska jag träna, imorn ska jag äta nyttig, osv. osv. Sen tror jag iofs att jag ibland ursäktar mig med att jag är iaf inte så stor, eller jag väger iaf inte över 100 kg osv, osv.

Många tänker säkert att jag är helt sjuk i huvudet, och jag är beredd att hålla med! Många tänker säkert också att du är inte redo för att gå ner i vikt, men då hänvisar jag till mitt "dumihuvudetsyndrom", för det handlar inte bara om det. Jag vill såklart gå ner i vikt men jag vill också bli lite friskare i mitt huvud och det sker inte pang bums!

2011-01-25 @ 17:46:31 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Dag 2: Min barndom ur ett viktperspektiv

Jag har väl egentligen alltid varit ganska rund. Det har däremot gått i perioder under min uppväxt men jag vill nog inte påstå att jag alltid haft en sjuklig syn på att äta. När jag var liten var jag däremot väldigt kräsen och det hände att min pappa tvingade mig att äta upp saker som jag avskydde. Han var kontrollerande på andra sätt när det gällde mitt ätande också. När jag kom hem från skolan och ville ta en macka kunde han säga åt mig att jag inte fick o ja.. jag har helt enkelt lite skumma minnen angående de.

Mina föräldrar skildes när jag var i mitten av tonåren och det är väl egentligen då som jag har mina första minnen om min kärlek till framförallt godis! Jag har en bild av att jag älskade att köpa massor av godis, ha en filmkväll med min bästa kompis och på morgonen dagen efter kunde man gå upp och forstätta i godisskålen.

Sedan var de när jag var runt 20 som jag tyckte att jag var stor och t.om. dom på ungdomsmottagningen sa att jag måste gå ner i vikt. Min familj var också på mig och jag kan säga att jag har ALLTID fått höra av min familj att jag är "kraftig", "rund", "mullig" och "som gjord för kulstötning". Så fort det var någon fet människa på teven eller i någon tidning så skulle min mormor alltid utbrista att jag var ju sååå lik henne. Det var hemskt att hela tiden behöva benämnas som annorlunda. Det var så det kändes iaf. Hur som helst, min mormor tipsade iaf mig att söka till en testgrupp för det här Xtravaganza men jag kom inte med i den så när grupperna startade upp på riktigt så gick jag med. Där började väl egentligen det mest sjuka beteendet. Visst jag gick ner i vikt och var skitduktig men vad fan gjorde det med mig psykiskt?! Jag kan skriva om detta hur länge som helst men då började mina riktigt hetsätningsepisoder. Jag kunde inte ha ätit något på flera veckor och fick ett sånt jävla sug och bara åkte iväg och köpte godis och försökte trycka i mig så mycket som jag kunde. Jag mådde även fysiskt dåligt till och från. Jag led av frossa och skakningar. Sedan under flera år så tokbantade jag och tokåt i perioder. Jag pendlade väldigt mycket upp och ner i vikt och förstod nog aldrig att jag var ganska fin ett tag. Jag mins att jag vägrade att spegla mig bredvid min kompis men sen en gång när jag druckit lite så gjorde jag det och såg att... va fan det var ju inte så stor skillnad på oss! Det är ett lyckligt minne. Hur som helst så började jag plugga för tre år sen och då kunde jag inte svälta mig själv för jag har ingen hjärna när jag gör det! Jag kan inte leva på svälkost och alla möjliga konstiga dieter, jag fungerar inte som människa då. Sen tror jag även att jag inte orkade hålla på att plåga mig själv längre. Så... sakta men säkert har jag gått upp ca 22 kg sen jag började plugga.

Oj, oj det här blev ett långt inlägg och det sträckte sig visst från barndom och fram till idag. Men det var iaf väldigt skönt att få skriva av sig!

Så här såg jag ut under en av mina bantningsperioder, jag var inte toksmal eller så, men jag såg lagom sund ut.

2011-01-24 @ 18:46:05 Permalink Allmänt Kommentarer (4) Trackbacks ()

En annan bekännelse

Vet ni en sak... den här dagen suger så jävla hårt! Och vet ni vad det får mig att göra? Det tvingar mig att erkänna en helt annan bekännelse. För några veckor sedan blev en middag på stan inställd en lördagkväll. Då säger jag till min kille att han får gärna hitta på något kul så ska jag hyra filmer och ha twilight-maraton för mig själv. Sagt och gjort, han drar iväg och jag ger mig ut i typ spöregn för att fixa filmerna. Jag hyr filmerna men går även en riktig runda för... jag behöver ju godis... och inte lite godis utan jag har bestämt mig för att totalt släppa alla spärrar! Så jag hyr filmerna och köper godis där, sedan går jag vidare till ica och köper mer godis där, för att sedan avsluta med att gå till coop och köpa ytterligare godis innan jag går hem och häller upp allt i en skål och sätter mig i soffan för att ge mig hän! Det var så jävla mycket godis!! Min kille visste ingenting och jag kunde omöjligt äta upp allt. Så på kvällen gömmer jag godiset och dagen efter låtsas jag att jag köpt godis till kvällen och så äter vi upp det sista tillsammans... jag är tamefan inte klok!

Sådär, då kan denna sugiga jävla dag fortsätta. Tack för mig

2011-01-23 @ 15:38:48 Permalink Allmänt Kommentarer (4) Trackbacks ()

Dag 1: Vem är jag?

Igår ljög jag visst litegrann. Jag kom i säng halv 3 och var inte så sugen på att uppdatera bloggen då. Men nu börjar jag iaf!!

Dag 1: Vem är jag?

Ja, va tusan svarar man på detta. Jag är 26 årig tjej som pluggar till socionom. Jag pluggar på en annan ort än jag bor så just nu har jag distansförhållande med min kille.

Jag har varit en orolig själ men vill nog påstå att fler och fler bitar faller på plats inom mig så idag hoppas jag att jag är en god, glad och någelunda ödmjuk person. Jag tycker det är viktigt att ta hand om varandra och vara snäll, en hjälpande hand betyder så mycket!

I takt med att jag funnit mig själv och mina bitar så har jag också vågat släppa fram den skapande personen inom mig. Det bästa jag vet idag är att få "förlora" mig själv i bakning, stickning eller annat pyssel.

Jag är en rätt lugn person och ingen som drömmer om att resa jorden runt eller så. Jag tycker faktiskt om att upptäcka Sverige och än så länge finns det mycket kvar att uppleva här. Däremot skulle det säkert vara skillnad om jag hade en världsvan kille som rest mycket, då skulle jag kanske våga vara lite så också. Men som livet ser ut nu så är jag fullt nöjd med en lugnare Sverigeliv.

Vänner-fronten är faktiskt en någelunda känsligt område. I takt med att man pluggat på annan ort har man glidit ifrån (och växt ifrån) gamla vänner och idag skulle jag nog egenligen kalla mig rätt ensam. Jag har många vänner men har inte så många närmare vänner. Min allra bästa vän har flyttat utomlands så det är rätt tungt. Jag tror det är svårt att finna någon som man klickar så bra med. Speciellt när man har dom problem som jag har. För helt ärligt är det inte så lätt att hänga med smala tjejer med helt andra livssituationer när min problematik känns som en så stor del av mig själv!

Ja men det får väl räcka som förklaring. Ha en bra dag!

2011-01-23 @ 11:34:46 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

Ajdå

Hoppsan idag skulle jag ju börja med 30 bekännelser men jag lovar att jag ska göra det ikväll innan jag går och lägger mig. Nu har jag däremot en riktig utmaning framför mig. Vi ska ha ha bjudning här ikväll och det är massor som kan ätas... så att säga. Men jag hoppas det går bra! Jag tog mig till spinning idag iaf så det är jag stolt över!

Tjing

2011-01-22 @ 18:40:07 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

30 bekännelser

Jag har sett förut när människor har gjort inlägg varje dag med förutbestämda ämnen. Nu har jag hittat en riktigt intressant lista hos www.bantarbritta.blogg.se Hon har gjort den själv (med inspiration från andra) och man får gärna härma henne skriver hon. Så det är klart att jag hakar på det! Imorn kommer första inlägget!

Dag 1: Vem är jag?
Dag 2: Min barndom ur ett viktperspektiv
Dag 3: Mina "ursäkter"
Dag 4: Hur tillät jag mig bli så här stor?
Dag 5: Min självkänsla
Dag 6: Mitt förhållande till mat
Dag 7: Mitt förhållande till godis/snacks
Dag 8: Motion tidigare i livet
Dag 9: Motion idag
Dag 9: Motion i framtiden
Dag 10: Mina försök till viktnedgång
Dag 11: Människor som har hjälpt
Dag 12: Människor som har stjälpt
Dag 13: Sjukdomar kopplade med övervikten
Dag 14: 10 saker du inte visste om mig
Dag 15: Mina mål
Dag 16: Min metod
Dag 17: Mina förebilder
Dag 18: Hur jag hanterar motgångar
Dag 19: Lycka
Dag 20: Kläder
Dag 21: Drömmar
Dag 22: Vad jag saknar
Dag 23: Det här är jag bra på
Dag 24: Rädslor
Dag 25: Belöningar
Dag 26: Bloggar jag läser
Dag 27: Ett recept
Dag 28: Ätstörningar
Dag 29: Det här är jag stolt över
Dag 30: Min framtid

2011-01-21 @ 23:38:31 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Varför berättade jag

Jag hade ett så skönt samtal för ett par dagar sen med min bästa kompis. Vi är i liknande situationer när det gäller det här med att äta men hon är inte alls en sån överätare och hetsätare som mig. Men vi smyger båda två med vår "kärlek" för att inte andra ska förstå i vilken omfattning vi håller på och äter. Hur som helst så var det så befriannade att få prata och dela tankar och känslor.

Jag har tänkt på det nu när jag bor med två andra tjejer. Jag kan ju omöjligt gå loss på samma sätt som jag kan göra hemma ibland. Hemma har jag lite kontroll och koll över när min kille är hemma och när jag är själv så kan jag ha riktiga orgier med godsaker!

Ett problem... eller vad det nu är. Är att en av tjejerna vet lite om mina problem. Det känns egentligen inte speciellt bra. Båda vet att jag ska gå på viktväktarna så vad kommer de säga om jag svullar i mig godis en lördag? Jag ångrar fan att jag berättade! Jag hade velat ha den här kampen för mig själv i lugn och ro utan andras ögon på mig. Vilken klant jag är.

2011-01-21 @ 10:17:14 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Det är väl rätt okej...

Då har jag varit där, resultatet ser ni i förra inlägget. Det var väl inte jättebra men jag hoppades verkligen på att jag inte skulle väga mer än 93 kg och det gjorde jag ju inte! Mötet var tyvärr inte sådär jättebra. Det var en del konstiga tanter där och hon som håller i det är lite väl överambitiös för min smak. Men, men jag ska gå dit iaf. Nu ska jag gå in och kolla om dom har något pass på gymmet imorn för nu ska jag minsann sparka igång mig själv så gott jag kan. Men fan ska veta vad sugen jag är på godis nu....

2011-01-20 @ 19:22:41 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Veckans viktresultat

Vecka 13. 91,3 kg + 2,3 kg Total viktminskning - 4,3 kg
Vecka 12. Ingen vägning denna vecka
Vecka 11. Ingen vägning denna vecka
Vecka 10. Ingen vägning denna vecka
Vecka 9. 89,9,5 kg - 2,5 kg Total viktminskning - 6,6 kg
Vecka 8. Ingen vägning denna vecka
Vecka 7. 91,5 kg - 0,4 kg Total viktminskning - 4,1 kg
Vecka 6. 91,9 kg - 1,0 kg Total viktminskning - 3,7 kg
Vecka 4. 92,9 kg - 0,2 kg Total viktminskning - 2,7 kg
Vecka 3. 93,1 kg + 0,3 kg Total viktminskning - 2,5 kg
Vecka 2. 92,8 kg - 1,0 kg Total viktminskning - 2,8 kg
Vecka 1. 93,8 kg - 1,8 kg Total viktminskning -1,8 kg

Startvikt 95,6 kg

2011-01-20 @ 19:18:52 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Ikväll är det dags!

Idag är stora dagen D! Ikväll ska jag till viktväktarna... hur kommer det att gå? Dom senaste dagarna har jag skött mig rätt bra men innan dess har det varit veckor av frossande... det lär ju visa sig på vågen.

Men som sagt, ikväll kommer en uppdatering av min aktuella vikt!

2011-01-20 @ 08:35:03 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

Besviken

Jag är besviken... idag fick vi en bra tur i spåret, det var så vackert så jag blev lycklig men vad gör det när min tjejvasan-kompis erkänner att hon inte vill åka tjejvasan. Att hon hatar att åka skidor. Jag utbrast att det var ju hennes idé! Hon kontrar med att det var innan hon förstod hur tråkigt det var att åka skidor.

Hon sa att om vi hade varit 3 st som skulle ha åkt hade hon hoppat av på en gång men nu är det bara vi två så hon gör det för min skull...

Nu är frågan hur jag ska ställa mig till detta faktum?! Hon vill ju inte detta!! Jag känner mig ledsen och faktiskt lite sviken...

2011-01-19 @ 18:50:22 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

"Fulgrej"

Idag gjorde jag min första "fulgrej" eller vad jag ska kalla det. Jag stod i köket och lagade soppa och var så jäkla hungrig! I frysen fanns det glass och jag var själv i köket så jag slet upp glassen och åt direkt ur paketet och åt det sista som var kvar och gömde burken i soppkorgen... det var visserligen inte mycket glass och det är inte världens undergång men det är INTE bra! Det är inte ett sunt beteende!

Imorn har jag iaf sån tur att vi ska ut och åka skidor! Jag och min tjejvasankompis blir hämtade av ett par andra tjejer och sen ska vi ut och kör en sväng. Ikväll har vi faktiskt studerat lite youtube-klipp och läst lite info på nätet om teknik o så, så imorn ska vi prova våra uppdaterade kunskaper!!

2011-01-18 @ 23:33:10 Permalink Allmänt Kommentarer (5) Trackbacks ()

Händer mycket!

Oj, oj va dagarna flyger förbi! Det är helt sjukt så mycket som händer just nu med plugg och nya lägenheten och allt! Idag har jag helt enkelt inte hunnit med att äta något onyttig... eller jo jag hann med dom sista godisarna som var kvar från helgen, men inget annat! Idag har jag dock haft en sån vidrig huvudvärk.. jag bara funderade på om det kan vara sockerabstinens för jag har matat in en hel del socker varje dag på sistone... haha, fast så är det nog inte. Men jag inbillade mig det iaf, så kände jag mig duktig som inte åt godis och red igenom min sockerhuvudvärk ;)

2011-01-17 @ 22:50:23 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Lite ledsen

Nu är det söndag och jag känner mig allt lite ledsen. Men det ska nog gå bra! Jag känner mig rätt laddad också efter att få lite ordning på mitt liv och komma igång med träningen också. Det ska bli besök till viktväktarna också! På torsdag ska jag väga mig och bara Gud vet hur det har gått! Nu mer kommer jag inte ha någon våg så nu är det till att vänta i ovisshet varje vecka tills man får gå och väga sig igen.

Startbilderna... 95,6 kg... vad blir min vikt på torsdag tro

2011-01-16 @ 10:49:27 Permalink Allmänt Kommentarer (6) Trackbacks ()

Hel och ren

Vilket helt underbart jag svar jag fått på mitt förra inlägg! Det var riktigt härligt och värmande!

Nu ligger jag återigen i hotellsängen och imorn är det allmänt kaos som gäller. Jag får mitt nya boende, som innebär att jag ska bo tillsammans med 2 andra tjejer. Det ska bli en riktig upplevelse de!

Imorn åker min kille hem också. Jag är riktigt orolig för hans biltur hem. Det ska bli riktigt dåligt väder och han har väldigt många timmar i bilen framför sig!

Men jag hoppas att han har en högre kraft med sig och att han kommer hem hel och ren.

Godnatt

2011-01-15 @ 22:56:14 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Hur skönt?

Hur skönt var det inte att ligga naken i hotellsängen och titta på let´s dance igår? ;) Tänk om det inte hade varit en godispåse med i bilden, då hade den varit alldeles optimal!

2011-01-15 @ 16:41:20 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Ärlig

Idag bär det av, många timmars resande blir det men inns allvaret drar igång väntar först en hotellweekend. Jag är så skoltrött så det finns inte! Jag måste nog vara ärlig med mina vänner och säga det för jag klarar inte av att hålla en fasad längre.

Jag tänker börja gå på viktväktarmöten där också. Det känns skönt med en "nystart", den som har viktväktarna här har aldrig varit överviktigt och är väldigt dömmande, man vågar fan inte gå dit med ett plus! Hoppas det blir bättre nu.

Tjing!

2011-01-14 @ 07:10:33 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Diskriminerad på grund av min vikt?

Jag kom o tänka på en sak nu när jag tittade på tv om det här med betyg och överklaganden. När jag gick i högstadiet, var jag som nu, en stor tjej och jag blev fan diskriminerad. Jag var i princip alltid med på gympan och jag gjorde samma sak som alla andra. Jag har lixom inget minne av att min övervikt hindade mig. Tills... vi skulle få betyg. Vi fick en ny lärare under nian och när betygen skulle sättas så säger hon att jag ska få ett G. Jag blev vädligt förvånad. Sen blev jag väldigt arg istället, vad baserade hon de beslutet på?! Jag frågade om hon ansåg att jag var värd samma betyg som tjejerna som satt på bänken varannan lektion. Hon menade att spannet för G är väldigt stort. Jag frågade om det var försent att ändra betyget och det var det. Jag frågade om mitt betyg skulle ändras om jag satt på bänken resten av terminen och det skulle det inte göra. Så sagt och gjort, jag satt på bänken resten av terminen med de andra flickorna som "glömt käderna", "hade mens" eller "var förkylda".

Fan va arg jag blir när jag tänker på detta! Undrar om hon kommer ihåg mig? Hon var iaf rätt sur varje jympalektion när jag gav samma förklaringar som de andra flickorna som inte deltog! I gymnasiet var iaf mitt VG tillbaka, tack för det!

2011-01-13 @ 07:58:01 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Massor att göra!!

Godmorgon eller något sånt...

Jag funderar lite över om jag håller på och går sönder litegrann... idag måste jag nämnligen lämna in min skoluppgift och imorn går flyttlasset till skolan igen. Jag har haft praktik och en distanskurs men nu är det dags igen. Jag har flyttat som en jojjo men nu är det snart över... får vi hoppas.

Idag väntar därför en alldeles superlång "attgöralista" för det är massor som ska göras och jag har såklart inte planerat speciellt bra. Men något positivit är iaf ett det blev inget frossande på godsaker igårkväll för jag var fastklistrad vid skoluppgiften istället.

Nu får vi se hur denna dag artar sig... jag har redan en riktigt jobbig känsla i magen.

2011-01-13 @ 07:33:46 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Kombinera skolarbete med ätstörning

Va skönt det är att höra att det är flera som känner igen sig i det jag skrev tidigare! Samtidigt är det hemskt att det ska vara så för det är en fruktansvärd situation att befinna sig i. Jag har skrivit om det förut men jag kan göra det igen. Jag skäms över det... men å andra sidan skäms jag över mycket!

Jag har haft kontakt med anorexi och bulimi enheten för något år sedan (trots att jag inte lider av något av det). Det var en tuff tid och jag tror säkert att jag lärde mig saker men... jag är fortfarande tjock och mitt idiotiska tankemönster är fortfarande kvar! Fast sanningen är att jag kanske inte var tillräckligt engagerad. Hon frågade bland annat om jag vill sluta äta som jag gjorde... och det var inte en helt lätt fråga för mig. JAG VET DET ÄR SJUKT! Men jag kan inte förneka att det är en smått euforisk känsla att krypa upp i soffan med en skål med typ 1 kg godis och bara ge sig hän... Men å andra sidan går det i vågor. När jag mår bättre så vill jag inte hålla på med sånt, och när jag har sämre perioder så kan jag inte tänka mig att klara mig utan mina "droger".

Kanske är jag inte mottaglig för en förändring just nu, kanske kommer jag aldrig att förändras, vem vet. Jag vet bara att det finns en liiiiten liiiten bit inom mig som vill något annat än det här! Jag kombinerar faktiskt min ätstörning med ett skolarbete just nu. Jag skriver en analys om hetsätningsstörning och KBT! Det måste ju betyda något iaf!

Är det kärlek?

2011-01-11 @ 21:09:07 Permalink Allmänt Kommentarer (3) Trackbacks ()

Efter regn?

Det är underbart med alla fina bloggtjejer som skriver om sin viktnedgång... men det väcker många tankar. Hur kommer det sig att de är överviktiga? Det är nämligen ingen som skriver om hur svårt det är... eller ja kanske lite men inte så det passar in på min situation iaf. För jag lider!! Jag lider som fan!! Kanske har jag gjort samma resa som dessa tjejer gör nu. Jag har kört stenhårda dieter, jag har legat på golvet och skakat i frossa på grund av att jag inte fått i mig tillräckligt med näring! Men jag orkar inte sånt längre! Allt detta har lett fram till riktiga jälva hetsätningsproblem! Jag kanske inte borde läsa bantningsbloggar. Jag borde kanske läsa bulimibloggar för tro mig det passar bättre in på mitt liv, även om jag iofs skulle kalla min situation för senilbulimi (jag hetsäter men "glömmer" bort att spy).

Ja... jag vet inte. Men det är klart att jag är hoppfull ändå... det händer så himla mycket i mitt liv just nu och jag är dålig på att hantera förändringar, jag försöker äta upp/bort mina bekymmer. Men jag kan säga det tusen gånger, efter regn kommer solsken!

Hur kunde jag göra detta mot mig själv?

2011-01-10 @ 20:44:40 Permalink Allmänt Kommentarer (9) Trackbacks ()

Mot nya möjligheter

Imorn är det måndag igen och livet går någelunda tillbaka till de vanliga. Det känns faktiskt riktigt befriande! Det har varit riktigt svårt att sköta sig och idag är min mage som en jävla ballong! Kanske beror det på att jag åt gammalt julgodis hos mamma som jag hittade längst bak i skåpet. Min mage är inte nöjd med mig just nu, det säger jag bara!

Jag har som sagt inte skött mig på sistone men jag är full av hopp!

2011-01-09 @ 19:46:19 Permalink Allmänt Kommentarer (5) Trackbacks ()

Räcker det?

Ja... vad ska jag skriva? Ibland undrar jag varför mitt liv ser ut som det gör. Ibland bara blundar jag och intalar mig själv att det kommer bli bra. Jag hör en röst inom mig som säger att det kommer bli bra. Jag frågar när, men jag kan inte få något svar. Rösten säger mig bara att det kommer att bli bra.

Jag får helt enkelt ha tålamod. Jag ska egentligen inte klaga för jag har så mycket bra i mitt liv. Men tänk om det inte räcker då? Tänk om jag är beredd att offra vissa saker för att få något annat? Men jag gör det ju inte... jag offrar inget... jag kan inte... jag bara sitter här och väntar på att allt ska bli bra... räcker det?

2011-01-08 @ 13:10:57 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Smala vänner irriterar mig!

Nu när jag försöker gå ner i vikt så märker jag att jag faktiskt drar mig undan litegrann. Jag vill inte umgås med andra för det innebär ofta att man äter något och det "känns jobbigt". Jag har även många kompisar som är sådär fina och smala och tyvärr ser jag inte det som motiverande utan snarare irriterande! Och jag vill inte berätta om mitt försök att gå ner i vikt för då blir det bara huvuden på sned och blicken "nu igen". Senast ikväll hade jag en (smal) kompis över och hon pratade vikt och viktnedgång hela tiden. Jag vill bara strypa henne, men jag säger inte ett ord om min pågående kamp!

Jag har också en känsla i kroppen som säger att jag ful och fet så det är bättre att vänta och göra saker med kompisar tills jag är lite mindre. Då kan jag träffa dom och känna mig stolt och framgångsrik. Jag vet att det här hindar mig från att göra saker och träffa folk men jag har väl resten av livet på mig att hänga med kompisar... och förresten så hänger jag visst med kompisar men jag kan inte förneka att jag väljer mina rundare vänner som känner igen sig i min situation ; )

2011-01-08 @ 00:12:23 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

En dyr och blöt kväll i Stockholm

Ja då var man hemma igen efter en rikitigt trevlig tripp till Stockholm. Igår gick vi ut och käkade på ett jättemysigt ställe som heter Underbara bar.Det var riktigt god mat och alkoholen flödade... ja typ. Min kompis kille har en hel del pengar så han köpte på och vi var inte sämre än att vi hängde på. Det känns i plånboken idag kan jag säga men va fan! Kan man inte få ha en galen kväll någon gång?! Sedan gick vi vidare iaf och gick till ett annat ställe där vi drack häftiga drinkar och pratade och hade det trevligt. Jag har ALDRIG varit på en så dyr utekväll men va fan! Nu har jag fått prova det.

2011-01-06 @ 17:41:20 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Klapp på ryggen?

Jag klarade faktiskt gårdagen rätt bra! Jag försöker klappa mig på ryggen för det men det är inte så lätt. Igårvkäll ville jag så gärna äta något onyttigt men sen ställde jag mig på vågen och 92,4 avskräckte mig verkligen (vägde ju 89,9 innan jul)!! Så det blev en smoothie istället.

Idag bär det av till Stockholm och vi ska förmodligen ut och äta ikväll. Jag vet att det kommer slinka ner ett och annat men jag ska försöka hålla lite ordning på mig själv. Jag är antagligen mitt i ett riktigt jävla bakslag så det är bara att försöka hålla låg profil och ta sig igenom stormen för på andra sidan vet jag att det blir ljusare igen!

Tyvärr (eller vad man nu ska kalla det) så kan jag inte väga mig på viktväktarna ikväll eftersom jag ska till Stockholm. Men det är iofs skönt för det betyder att jag har en vecka på mig att försöka rätta till skadan så gott jag kan!!

2011-01-05 @ 13:36:39 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Vill/vill inte

Sitter här och tuggar frenetiskt på 4 st tuggummin. Det är ett bra sätt för att undvika att äta. Denna dag har jag skött mig hittills. Nu ber jag bara för att min kille ska komma hem så vi kan äta middag och stilla min "hunger". Plugget går så inihelvete dåligt!!! Vi är bortbjudna ons-tors och fast jag vill åka så känns det så fel med tanke på hur dåligt jag ligger till med pluggandet. Mamma är hos mormor ikväll och de bjöd över mig. Jag sa ja men nu känner jag bara att FAN varför sa jag ja?! Jag vill inte och jag borde plugga istället!! Nu funderar jag över sätt att komma undan... kanske ska jag bara vara ärlig och säga att jag vill inte för att jag inte mår någe bra...

2011-01-04 @ 16:48:43 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Då var det gjort

Nu är jag spyfärdig, vilket är = nöjd. Det är då jag slutar, det är då jag får någon typ att tillfredställelse i min kropp. Jag hade kanske kunnat låta bli, men jag valde ändå att göra det. Jag bakade och åt en halv sats med kladdkaka, åt en halv liter glass och en honungsmelon. Det är ingen katastrof. Jag har ju hört om tjejer som kan äta det tredubbla. Men vad jag hoppas är att jag kommer på fötter igen. Jag har ätit så dåligt de senaste dagarna och jag vet ju att det är en sak som triggar mig. Något annat är även om jag är i en pressad situation och det är jag med tanke på mitt plugg som måste göras. Till sist hungrar jag efter uppmärksamhet och passion och tyvärr så "älskar" jag med maten istället för att få det av den jag borde älska med...

Jag frågar mig själv, hur sjuk jag är?! Jag vill ju försöka se min förändring som långsam och lugn. Men är det kanske så att jag inte är en vanlig människa som kan äta normalt. Jag kanske måste se mig själv som sjuk och ha nolltollerans mot sötsaker eftersom det är min svaga punkt. Jag vill ju inte att det ska vara så! Jag vill vara normal!

2011-01-03 @ 21:26:12 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

EN BEKÄNNELSE!!

Det är dags för en bekännelse... denna dag suger...

Detta är den första dagen på oerhört länge som jag känner att jag inte kommer kunna låta bli en total hetsätningskväll! Jag känner mig skit, jag mår dåligt, har feber, har inte pluggat som jag borde och känner mig så jävla ensam! Det är inte många i min närhet som vet om min situation (att jag är fet kan de se men de ser inte när jag brakar loss totalt). På ett sätt önskar jag att någon visste... men jag vill inte att folk ska veta hur illa det faktiskt är!! Men just nu önskar jag att jag hade någon att ringa och säga att -Snälla kom över, jag behöver dig!! Men jag har ingen sån... Så frågan är... vad ska jag göra av min kväll? Jag vill ju inte hetsäta, jag vet ju hur sjukt mycket kalorier jag får i mig, men det faktum att jag faktiskt tänker över min situation och inte bara kastar mig in i det är iaf lite positivt... å andra sidan är jag inte ensam hemma just nu så jag kan hur som helst inte sätta igång nu... jag får vänta och se vad som händer...

2011-01-03 @ 18:25:16 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

Nu är jag tillbaka!!

Förlåt att jag försvunnit från bloggens yta ;)

Jag har som sagt befunnit mig i Dalarna och jag har haft det bra. Jag har dock ätit alldeles för mycket och det värmer inte mitt hjärta eller min mage... frågan är dock... när syns en viktuppgång på vågen? Jag var helt livrädd när jag kom hem så jag smög upp på vågen och... i princip ingen viktuppgång! Då sa min kille att de tar väl lite tid innan det visar sig på vågen... funkar det så? Att det tar lite tid innan man går upp i vikt, trots att man ätit massor i flera dagar?? Någon som vet?!

2011-01-02 @ 18:14:39 Permalink Allmänt Kommentarer (4) Trackbacks ()